Två flickor i båt på en solig sjö.
Albert Edelfelt: Flickor i båt (1888). Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen

Saltexter – Albert Edelfelt

En tillgänglig presentation av utställningen Albert Edelfelt speciellt anpassad för personer med synnedsättning. I slutet av dokumentet finns tilläggsupplysningar om skulpturer som får vidröras. Vi önskar er njutningsfulla stunder i konstens tecken!

Rundtur

Utställningen Albert Edelfelt visas på Konstmuseet Ateneum 5.5–17.9.2023. Dessa saltexter börjar i museets tredje våning, i sal 3.1. Rundturen fortsätter medsols och avslutas i sal 3.12.

Albert Edelfelts livsfaser

1854 Albert Gustaf Aristides Edelfelt föds den 21 juli på Kiala gård i Borgå landskommun. Föräldrarna är den svenskfödda arkitekten Carl Albert Edelfelt (1818–1869) och Alexandra f. Brandt (1833–1901), dotter till en skeppsredare i Borgå.

1866 Familjen flyttar till Helsingfors.

1869 På hösten börjar Edelfelt studera vid Finska Konstföreningens ritskola.

1871 Blir student vid Svenska normallyceum i Helsingfors. Deltar som tecknare i en dokumentationsresa till Åland och sydvästra Finland. Skriver in sig vid Helsingfors universitet. Studerar konst i universitetets ritsal.

1872 Deltar på hösten i Finska Konstföreningens årsutställning och får det mindre dukatpriset.

1873 Reser i oktober till Belgien för att studera historiemåleri vid konstakademin i Antwerpen.

1874 Flyttar till Paris i maj och börjar studera vid École des Beaux-Arts som elev till historiemålaren Jean-Léon Gérôme.

1875 Blir bekant med Jules Bastien-Lépage, en av föregångarna inom naturalismen. Edelfelts nära vänner och kolleger är Pascal Dagnan-Bouveret och Gustave Courtois.

1876 Reser till Italien i februari. Insjuknar i tyfus. Edelfelt vårdas av den danska målaren Pietro Krohn, som blir en vän för livet.

1877 Konstnärligt genombrott på Parissalongen med verket Drottning Blanka.

1878 På Världsutställningen i Paris blir Edelfelt intresserad av japansk konst. Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik visas på Parissalongen.

1879 Målar Ett barns likfärd, det första stora, delvis utomhus målade verket. På Parissalongen följande år får han medalj av tredje klass för det.

1880 Edelfelt köper en sommarvilla i Haiko åt familjen, den blir hans fasta punkt under somrarna i Finland. I Paris hyr han en ateljé på adressen Avenue de Villiers 147 som han håller ända till sin död.

1881–1882 Reser våren 1881 till Spanien och tillbringar fem veckor i Madrid, Granada, Sevilla och Toledo. Deltar i Parissalongen med Gudstjänst i nyländska skärgården, som han får medalj av andra klass för och den franska staten köper in verket. Blir ledamot av Ryska konstakademien.

1884–1885 Reser från S:t Petersburg till Paris och London via Berlin. De första separatutställningarna utomlands, i Göteborg och Köpenhamn.

1886 Ett porträtt av vetenskapsmannen Louis Pasteur blir en stor framgång på Parissalongen och verket köps in av franska staten. Tillbringar våren på franska Rivieran. Separatutställning i Helsingfors.

1888 Gifter sig med ungdomsvännen, friherrinnan Ellan de la Chapelle 19.1. Sonen Albert Johan Erik föds 23.11 i Helsingfors.

1889 Reser i början av året till Paris tillsammans med systern Berta för att förbereda Finlands deltagande i Världsutställningen. Porträtt av Louis Pasteur får hedersmedalj. Utses till officer i franska Hederslegionen.

1890 Deltar som ordinarie medlem i konstnärssammanslutningen Société Nationale des Beaux-Arts utställning, som organiseras av Ernest Meissonier, Pierre Puvis de Chavannes och Auguste Rodin.

1891–1892 Hela familjen reser till Rivieran våren 1891. Flyttar från Paris till Helsingfors på sommaren. Separatutställning i Stockholm 1892. Har ateljé på Elisabetsgatan 27.

1893 Utses till jurymedlem för Salongen på Marsfältet i Paris. Reser i juli till Gausdald i de norska fjällen.

1894–1895 Gör de första illustrationerna till J. L. Runebergs Fänrik Ståls sägner. Blir vald till ordförande för Konstnärsgillet i Finland 1895.

1896–1898 Deltar i Nikolaj II:s kröningsfestligheter i Moskva. Är med om att organisera och deltar också själv i en rysk-finländsk konstutställning i S:t Petersburg 1898. Reser med familjen och Anders Zorn från Berlin till Paris.

1900 Verkar som kommissarie för den finska paviljongen på Världsutställningen i Paris och är medlem av den internationella juryn. I S:t Petersburg lyckas han förhandla fram att Finland får en egen paviljong på utställningen, separat från den ryska.

1901 Modern Alexandra dör i Haiko i augusti.

1902 Stor separatutställning på Ateneum i februari. Reser på sommaren till Holland och Belgien för att förbereda för väggmålningarna i Helsingfors universitets solennitetssal.

1903 Reser till Italien tillsammans med hustrun Ellan. Väljs till ordförande för Finska Konstföreningen.

1904 Reser i maj till London, Oxford och Richmond.

1905 Åbo akademis invigning 1640, en tredelad väggmålning på duk som Edelfelt målat för Helsingfors universitets solennitetssal, blir klar. Återvänder i juli till Finland och blir sängliggande på grund av en blodpropp i lungan. Dör i Haiko den 18 augusti.

En finsk kosmopolit

Albert Edelfelt var en konstnär som det förväntades mycket av, och han levde också upp till förväntningarna. Han var en kosmopolit som rörde sig hemvant ute i världen och i konstkretsarna i Europa. Paris blev ett andra hem för honom. Edelfelt upplevde sig ändå främst av allt tjäna sitt hemland. Han arbetade för Finlands sak, bland annat kring världsutställningen i Paris 1900.

Sommartid reste Edelfelt till Finland. Hans fasta punkt var Haiko nära Borgå, en trakt som han också skildrade i sina verk. I många verk ses Edelfelts familj – modern Alexandra, fadern Carl Albert, syskonen Ellen, Annie och Berta samt hustrun Ellan och sonen Erik.

Ute i trädgården

Under somrarna i Finland målade Edelfelt trädgårdsmotiv i trakten kring Villa Edelfelt och Haiko gård. Den egna trädgården gav omväxling till beställningsverken och salongsmålningarna som han gjorde i sommarateljén. Han placerade gärna ut människogestalter i trädgården, och ofta syns också familjens villa i målningarna. I verken råder en vilsam, tidlös stämning, långt från vardagens brådska. I Haiko är havet närvarande på alla sidor, så i bakgrunden syns ofta havet och stora segelfartyg.

Edelfelt både målade och tecknade sommarblommor, perenner och träd i sin trädgård. Hans intresse för trädgårdsskötsel framgår av de brev med planteringsanvisningar som han skickade till modern.

Interiörer

Edelfelt målade flera så kallade miljöporträtt, där han placerade in sina modeller i en miljö som var typisk för dem. Modellerna fördriver tiden med lättsamma sysslor som att läsa, skriva brev eller spela piano. Han fick även personliga kontakter till den ryska kejsarfamiljen och på 1880-talet målade han porträtt av familjemedlemmarna.

I sina akvareller dokumenterade han tilldragelser i hemmet, ofta fick familjemedlemmarna sitta modell för dem. Scenerna utspelar sig i hans mors och syskons hem i Haiko och Helsingfors eller i hans eget hem i Helsingfors.

I parisiska ateljéer

I Paris levde och verkade Edelfelt på flera olika adresser. Ateljéerna var viktiga inte bara med tanke på arbetet, utan också för de sociala kontakterna. Det var till ateljén som man bjöd in gäster och det var där man tillbringade tid med sina vänner. Till ateljéerna bjöds också kunder in för att bekanta sig med verken. När Parissalongen öppnades samlades man för att fira i Café Ledoyen, som var en populär mötesplats för konstnärer.

Många konstnärer delade modeller med varandra, så gjorde också Edelfelt och Gunnar Berndtson. Föremål i japansk stil var populär rekvisita i verken. Edelfelt höll ateljén på Avenue de Villiers fram till sin död. I samma hus bodde bland annat hans närmaste kollega Pascal Dagnan-Bouveret.

Sommarateljén i Haiko

Edelfelts mor Alexandra Edelfelt hyrde 1879 den gamla förvaltar- villan på Haiko gårds marker att användas som familjens sommarställe. Följande år köptes villan med hjälp av ett lån och Villa Edelfelt blev nu också Albert Edelfelts sommarhem. I närheten av den lät han bygga en sommarateljé, där han målade sina älskade landskap och människor vid havet. Många av de verken fick pris på Parissalongen.

Pariserliv

Friluftsmåleriet hade fått en framträdande ställning i den franska konsten på 1870- och 1880-talet. Edelfelt arbetade bland annat i Luxembourgträdgården och i Bois de Boulogne. I verket I Luxembourgträdgården i Paris, som skildrar det moderna livet i Paris, ville han förmedla en genuin känsla av utomhusmiljö och naturligt ljus. Han målade till stor del utomhus, men också i sin vän Dagnan-Bouverets växthus av glas.

Edelfelt var intresserad av vackra kvinnor och mode och han lade märke till kläddetaljer. Stiliga parisiskor är motivet för många av hans målningar. Systrarna hemma i Finland fick moderiktiga plagg och klänningstyger, som han antingen skickade till dem eller hade med sig som gåva.

Resor i Europa

Edelfelt använde två olika rutter för sina resor mellan Helsingfors och Paris: antingen en västlig, via Stockholm, Köpenhamn och Tyskland eller en östlig, via S:t Petersburg, de baltiska länderna, Warszawa och Berlin. Han hade många personliga kontakter i Sverige och i Danmark besökte han ofta sin vän Pietro Krohn.

Till Italien reste Edelfelt för första gången under en rundtur i Europa 1876. Under sin resa 1891 vistades han i södra Frankrike, där han målade provensalska landskap och Medelhavsvyer. 1881 tillbringade han fem veckor i Spanien. Han studerade bland annat Velázquez målningar i Pradomuseet i Madrid och målade lokala vyer i Andalusien. London besökte han flera gånger på 1880-, 1890- och 1900-talet.

Historia och politik

Under nästan hela 1800-talet var historiemåleriet den mest uppskattade genren. Edelfelt reste ursprungligen till Antwerpen för att studera historiemåleri och hans intresse för historia höll i sig genom hela livet. Hans målningar med historiska motiv bygger på noggranna studier av byggnader, föremål och klädedräkter. Han besökte flitigt museer och likt en historieforskare använde han sig av olika källor för att skapa en så autentisk bild av det förflutna som möjligt.

I Edelfelts målningar kan man också se politiska nyanser. Han följde noga med samhällsdebatten och kommenterade den tidens politik i sina målningar och illustrationer.

Stadsvyer

Bland den kosmopolitiska konstnärens verk finns många stadsvyer från Helsingfors, Paris, Borgå och Köpenhamn. Borgåtrakten anknyter till barndomen och barndomshemmet, medan Paris var den stad som var den viktigaste för hans karriär. I början av 1890-talet flyttade hela familjen från Paris till Helsingfors, där de först bodde i Brunnsparken och senare på Skatudden. Edelfelt hade också en ateljé på Elisabetsgatan i Kronohagen i Helsingfors. Många stadsvyer från hemmet och ateljén är målade vintertid. Vintermotiven upplevdes som exotiska i Paris, där han tillbringade mycket tid ända fram till sin död.

Porträtt

Porträtten utgjorde en viktig inkomstkälla för många konstnärer. Edelfelt hade tidvis en vacklande ekonomi och då hade han nytta av sin popularitet som porträttmålare. Beställningar flöt in från flera olika länder. På porträtten ses författare, vetenskapsmän, berömda skådespelare och sångerskor, societetsfruar, vänner och politiker, men också kungligheter i Sverige, Danmark och Tyskland och den ryska kejsarfamiljen. Han avbildade dem på olika sätt: i helfigur, trekvartsfigur och bröstbilder. En egen genre var miljöporträtten, där personen avbildas i ett tredimensionellt rum, i en miljö som är typisk för hen. I de verken är modellerna ofta avbildade nästan i naturlig storlek.

Vanligt folk

På 1800-talet började konstnärerna intressera sig för att skildra folket och allmogen. Detta hängde ihop med den samhälleliga omvälvningen på 1870- och 1880-talet och den så kallade modernismens genombrott i konsten och litteraturen. Konstnärerna fäste uppmärksamhet vid samhälleliga förhållanden, jämlikhet, religionens roll och egendomsfördelningen både i städerna och på landsbygden. Edelfelt intresserade sig också för dessa teman och han skildrade framför allt invånare i kusttrakterna i Haiko och Borgå. Personerna placerade han ofta in på religiösa evenemang med anknytning till livets kretslopp, såsom gudstjänster, dop och begravningsföljen. Edelfelts Kristus och Magdalena-motiv hänför sig till en av sångerna i den finska folkdiktsamlingen Kanteletar.