Helene Schjerfbeck: Lukevat tytöt (1907).
Helene Schjerfbeck: Lukevat tytöt (1907). Kansallisgalleria / Ateneumin taidemuseo. Kuva: Kansallisgalleria / Hannu Aaltonen.

Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck och Konstnärernas Ruovesi öppnas redan den 15 november 2019

 

Konstmuseet Ateneums utställningar som öppnas i november får en tilläggsvecka. Utställningarna Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck och Konstnärernas Ruovesi öppnas tidigare än aviserat redan den 15 november 2019 och pågår fram till den 26 januari 2020. En gemensam nämnare för utställningarna som delar in museets tredje våning i två delar är att de talar om platsens inverkan på konstnärens produktion. Årsskiftesutställningarnas konstnärer är utöver Helene Schjerfbeck bland annat Werner Holmberg, Akseli Gallen-Kallela, Elga Sesemann, Hugo Simberg och Eller Thesleff i utställningen Konstnärernas Ruovesi.

I utställningen Resorna ledde till mig själv visas verk av Schjerfbeck som är nya för finländsk publik

På utställningen Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck visas fem verk som inte tidigare har visats i Finland, nämligen Hönor framför höstackar, St Ives (ca 1887) som har hittats i Storbritannien, Flickan och madonnan (1881) som ägs av Helsingborgs museer och Rödhårig flicka, blå dräkt (ca 1894) från en privatsamling.

På utställningen visas också en tidigare okänd målning, Flicka från Barösund (1885–1890) vars privata ägare kontaktade Ateneum när utställningen förbereddes. Dessutom kommer vi att presentera målningen Narcisser (1908–1909) som nyligen hittades i samband med en konservering bakom verket Kostymbild I (1908–1909) som ingår i Ateneums samlingar.

Helene Schjerfbecks (1862–1946) utställning, som visades i Londons Kungliga konstakademi (Royal Academy of Arts) 20.7–27.10.2019, fick ett entusiastiskt mottagande i Storbritannien. Utställningen fick synnerligen stor uppmärksamhet i internationella medier och har lyfts fram bland annat av BBC, Harper’s Bazaar, The Art Newspaper, The Economist, The Guardian och The Observer. Finländarna får se utställningen på Ateneum i en hälften större helhet med intendent Anna-Maria von Bonsdorff som kurator.

Utställningen Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck berättar hur Helene blev Helene – hur en begåvad elev växte och blev en av vår historias mest inflytelserika konstnärer. Utställningen fokuserar speciellt på de år Schjerfbeck var på resa i Paris, Pont Aven i Norra Frankrike, Fiesole i Italien och St Ives i Storbritannien i slutet av 1800-talet. Vilken betydelse hade resorna för konstnärens produktion och arbetssätt – och hur inverkade de på hennes produktion i hemlandet?

I utställningens konstverk återges landskap, stilleben och för konstnären viktiga människor. Dessutom kan Ateneum presentera 16 av Schjerfbecks självporträtt från tiden 1884–1945 i en intressant kronologi. Totalt ingår omkring 130 målningar, teckningar och skissböcker i utställningen.

Till utställningens sida

Konstnärernas Ruovesi – utställningen presenterar sällan visade verk av Gallen-Kallela, Simberg och Thesleff

Akseli Gallen-Kallela: Döden och blomman (1896)
Akseli Gallen-Kallela: Döden och blomman (1896). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.

Ruovesi, som ligger i Birkaland, har med sina omgivningar lockat konstnärer ända sedan 1820-talet. Gemensamt för alla konstnärer som har verkat där har varit deras intresse för traktens atmosfär, natur, folk och kultur. Hur har Ruovesi inverkat på den konst som konstnärerna har producerat? Utställningens konstverk återger traktens folk och landskap, och vid sidan av dessa får vi också se konstnärernas självporträtt. Utställningens kurator är specialforskare Anu Utriainen. Utställningen omfattar omkring 140 verk.

Akseli Gallen-Kallela (1865–1931), Ellen Thesleff (1869–1954) och Elga Sesemann (1922–2007) lät alla bygga egna villor i Ruovesi. I trakten trivdes också Werner Holmberg (1830–1860) och Hugo Simberg (1873–1917). Till utställningens konstnärer hör ytterligare Lauri Anttila, Gabriel Engberg, Kalle Löytänä och Louis Sparre. Konstverken är från perioden 1850–1980.

Efter att Akseli Gallen-Kallela i mitten av 1890-talet hade blivit förtjus i Ruovesitraktens storslagna natur lät han bygga ödemarksateljén Kalela som han själv hade ritat som hem åt sig och sin familj. Av Gallen-Kallela visas målningar där han återger traktens folk, grafik med Kalevalamotiv och sällan visade skisser som gjordes inför freskerna i Finlands paviljong på världsutställningen i Paris år 1900. Dessutom får vi se exlibris och grafiska blad som Gallen-Kallela har gjort åt sina vänner och familjemedlemmar i Kalela med motiv där han bland annat bearbetar sin stora sorg efter dottern Marjattas bortgång.

Gallen-Kallela var en av de första finländarna som intresserade sig för konstgrafik, och för att lära sig detta sökte sig Hugo Simberg till honom. Vid sidan av att göra grafik var Simberg inspirerad av bondekulturen i trakten kring Kalela. Det är där smådjävlarna, dödsmotiven och naturens mystik som finns i hans målningar hade sitt upphov. I utställningen visas samtliga 25 akvarell- och gouachearbeten av Simberg som ingår i Ateneums samlingar som en helhet, inklusive bland annat Frost (1895) och Dödens trädgård (1896).

Av Ellen Thesleff får vi undantagsvis bland annat se hennes omtyckta Självporträtt (1894–1895) som på grund av verkets ömtåliga natur endast sällan kan visas på utställningar. Dessutom visas konstnärens landskap från Murole i Ruovesi.

Till utställningens sida

Uppdaterat 14.11.2019

Bild: Helene Schjerfbeck: Läsande flickor (1907). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.