Repin var en mästerlig porträttör av Rysslands folk
Ilja Repin är framför allt känd som de psykologiska porträttens och de ryska folklivsskildringarnas mästare. Under hans tid låg betoningen i konstundervisningen på att avbilda människokroppen och mytiska motiv, men Repin och de andra realisterna lyfte för första gången fram återgivningen av vardagens ryska folk som konstens viktigaste uppgift. Repin var gränslöst intresserad av allt som omgav honom, vilket gjorde honom till en enastående skildrare av sin samtid.
Till utställningen kommer Repins kändaste, mästerligt detaljrika målningar såsom Pråmdragare vid Volga (1870–1873) och Zaporogkosacker skriver brev till den turkiske sultanen (1880–1891) från Ryska museet i S:t Petersburg. I masscener i Repins stora verk finns psykologiskt skarpsynt dramatik: de enskilda individerna i målningarna förefaller att vara fjättrade vid sin egen historia mitt i de historiska händelsernas virvlar.
”Frågor om de mänskliga rättigheterna och folkets förhållande till regenterna och makteliten är aktuella i dag, men de väckte ett brinnande intresse också i slutet av 1800-talet. Med hjälp av konsten kan vi diskutera socialt viktiga och aktuella frågor”, berättar Ateneums museichef Marja Sakari.
Repin är epokens mest betydelsefulla ryska konstnär. Han återgav det ryska folket som befriats från livegenskapen 1860 samt samtidens intelligentia och folkets inställning till regenterna. Därför har han haft stort inflytande också på finländarnas alltjämt rådande uppfattning om ryskhetens väsen.
Exceptionellt psykologiskt djup i Repins porträtt
I sina talrika porträtt har Repin avbildat både familjemedlemmar och tidens kulturella opinionsbildare såsom kompositören Modest Musorgskij och författaren Lev Tolstoj. Totalt målade Repin över 300 porträtt, och han avporträtterade också många av kulturlivets starka kvinnliga representanter. Som en av epokens bästa porträttmålare fångade Repin ett ovanligt psykologiskt djup i sina porträtt.
Under sin karriär tillbringade Repin långa perioder såväl i Paris som i S:t Petersburg och Moskva – tillsammans med sin hustru Vera Sjevtsova och deras fyra barn. Efter skilsmässan inledde Repin ett förhållande med Natalja Nordmann och lät bygga ett ateljéhem i Kuokkala (nuvarande Repino) i Terijoki på det dåvarande storfurstendömet Finlands sida. Paret bosatte sig där för gott 1903.
Bolsjevikrevolutionen stängde gränsen mellan Finland och Ryssland i april 1918, och Repin blev emigrant på den finska sidan. Repin hade redan tidigare knutit varma förbindelser med finländare såsom Eino Leino och Albert Edelfelt, och han förevigade bland annat Akseli Gallen-Kallela i sina målningar. Han donerade konstverk till Ateneum vilket firades med en stor fest till Repins ära på Societetshuset i Helsingfors.
Ateneum har eftertraktat utställningen i 25 år
Utställningen är den första på 2000-talet som täcker hela Repins karriär, och Ateneum har eftertraktat en sådan i 25 års tid. I utställningen ingår över 130 målningar och pappersbaserade verk från en period på över sextio år. En stor del av verken visas för första gången i Helsingfors. I Ateneums samlingar finns också ett stort antal verk av Repin.
Utställningen genomförs av Konstmuseet Ateneum och Petit Palais, Musée des Beaux-Arts de la Ville de Paris/Paris Musées i samarbete med Tretiakovgalleriet och Ryska museet. Intendent Timo Huusko är kurator för utställningen på Ateneum. Efter Ateneum visas utställningen på Petit Palais i Paris.
I samband med utställningen publiceras en rikt illustrerad utställningskatalog med artiklar av experter på finska, svenska och engelska. Amanuens Anne-Maria Pennonen har varit redaktör för boken.
Utställningsintron och guidade rundturer kan reserveras för grupper
Du kan fördjupa ditt besök genom att boka plats på ett utställningsintro i Ateneumsalen. Guidade rundturer i utställningssalarna arrangeras endast utanför Ateneums normala öppettider enligt föregående bokning. Distansguidningar erbjuds också.