Mitt Ateneum uppgifter

Mitt namn är Matilda, och jag arbetar som guide på Ateneum. Det bästa i mitt arbete är att jag får prata om konst med olika slags människor, och att jag därigenom ibland själv också ser något nytt i konstverken. Jag tycker att speciellt skolelever är duktiga på att fundera över konstverkens teman och lägga märke till intressanta detaljer.  

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

Mitt favoritkonstverk i Ateneums samlingar är Hugo Simbergs Gumman och fattigfan med tvillingar. Fattigfan återkommer i flera av Simbergs målningar, men just i det här konstverket tycker jag att det finns något speciellt rörande och mänskligt. Det påminner mig om hur viktigt det är att man hjälper varandra.  

Min superkraft  

Min superkraft är empati – jag är duktig på att leva mig in i andra människors känslor och att komma överens med olika slags människor.  

Jag är konstpedagog och konstnär. Jag tycker om att göra sådant där jag får koncentrera mig på att arbeta och tänka självständigt, men jag tycker också mycket om att träffa människor. Jag bor vid kusten, och att promenera till stranden är avkopplande. Där är stämningen alltid varierande även om platsen förblir densamma. Jag tycker också om att läsa, att se på film och att träffa vänner. 

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

Ett av mina favoritkonstverk är Ellen Thesleffs självporträtt från 1895. Det är gjort med blyerts under en lång tid, och där finns ett fascinerande djup och känsla. Det är som autofiktion från slutet av 1800-talet i form av bildkonst, konstnären kommer nära, men verket är också öppet och gåtfullt. I Thesleffs originalteckning finns en kraft som är svår att fånga på ett fotografi.  

Min superkraft  

Min superkraft är mod. Jag ville välja mod eftersom jag ofta har fått höra att jag är blyg och rädd för en del saker. Ändå har jag vågat göra sådant som har varit spännande och som nästan har känts omöjligt.  

Mitt namn är Iina Heiskanen, jag är bildkonstnär och konstlärare från Helsingfors. Jag tycker om att gå på olika utställningar och att diskutera det jag sett med andra också på min fritid. Jag är intresserad av att se hur konstnärer uttrycker sina tankar visuellt eller även med hjälp av ljud, och hur de därmed kan skapa nya världar.  

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

Ett konstverk som redan när jag var barn hörde till mina favoriter var Helene Schjerfbecks Konvalescenten. Det är lätt att identifiera sig med målningens tema, och där fanns, och finns alltjämt, en sådan där hoppfull stämning som lugnar.   

Min superkraft  

Min egen speciella styrka är nyfikenhet. Den hjälper mig att hitta nya saker, bland annat i konstverk, såväl i sådana jag sett tidigare som i helt okända verk.  

Jag är guide, verkstadsguide, förskolepedagog, verksamhetsterapeut och konstnär.  
”Konst är allt man kan uppleva och se eller känna. Tillsammans eller ensam. Alla föds kreativa. Beträffande konst måste man ge plats åt sig själv och andra.” 

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

Mitt favoritkonstverk är Tove Janssons Mystiskt landskap från 1930. Jag tycker om det därför att jag alltid ser något nytt där. Stämningen och färgerna är samtidigt sköra och starka, som en morgongryning. Jag tycker målningen har något likt en glimt i ögat.  

Min superkraft  

Jag tar inte mig själv så på allvar.  

Jag heter Elina Katara, och jag arbetar som verkstadsguide och guide på Ateneum. I verkstäderna får man prova på olika motiv och tekniker utgående från utställda konstverk. Som guide har jag främst visningar på distans.  

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

Jag har många favoritkonstverk i Ateneums samlingar. En av dem är Hugo Simbergs verk En vision (1895). Jag tycker att verket på ett fascinerande sätt beskriver hur fantasi och dröm kan sammanflätas med verkligheten. Verket beskriver skymning, när dag övergår i natt. Skogens mörka träd kan med fantasins hjälp se ut som något annat. I Simbergs målning kan man i rök- eller dimslöjorna se människoliknande gestalter. I slöjorna upprepas samma formationer som de springande figurerna bildar uppe på kullen. Varför springer de, och vart? I verket skildras rörelse, men samtidigt är bilden på ett intressant sätt avstannad. Är figurerna på målningen flera ugglor bredvid varandra, eller endast en uggla som rör på huvudet stegvis? Vems vision är det fråga om?  

Min superkraft  

Min superkraft är fantasin. Jag kan använda min superkraft var som helst och när som helst, och det bästa: hur som helst! Fantasin är en outtömlig kraftkälla.  

Jag är ett konstproffs med bakgrund inom fotografin. Jag älskar bilder, hundar, moln och svampplockning.  

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

Det är svårt att välja ett favoritkonstverk från Finlands Nationalgalleris samlingar, men ett av dem är otvivelaktigt Timo Kelarantas fotoserie Tyst sjö som han fotade och bearbetade åren 1980–1986. Seriens verk föreställer ytan av en sjö som konstnären har satt olika slags spår i efter att han har tagit bilderna. De öppningar som konstnären har klippt och graverat i negativen förvandlas efter kopiering till spännande svarta öppningar som förefaller att suga in betraktarens blick genom ytan, in i bilden.  

Min superkraft  

Min superkraft är outsinlig nyfikenhet och att bli hänförd av ljus. Jag kan också laga en ganska god kardemummapannkaka.  

Jag är författare och bosatt i Helsingfors. Jag arrangerar diktevenemang för ungdomar och jobbar mycket med konst och konstfostran. Jag leder till exempel grupper i kreativt skrivande och skriver recensioner, gör framföranden och arbetar som förlagsredaktör. Även om jag har arbetat mycket med litteratur och alltså med ord, har jag alltid också fascinerats av bilder och stämningen i bilder. I poesin spelar färger en stor roll. Jag tycker att platser och sinnesstämningar har sina egna färger, liksom också människor. Därför har jag faktiskt ofta gillat konstnärer som använder klara färger.  

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

Som barn stannade jag upp i leken framför en flicka som hade en stark blick. Hon tittade rakt på mig i min mormors trappa. Verket heter Trälar under penningen och är målat av Eero Järnefelt år 1893. Det ljusa rökmolnet som sveden bildar kring flickan får henne att framstå i ett nästan heligt ljus. Det är som om den blicken alltid skulle följa mig. Blicken säger mycket, och alltid olika saker. Jag lade också märke till flickans näverskor och mindes att jag hade läst att fattiga barn i Finland inte alltid hade skor på vintern. Jag funderar mycket på hur mycket det har krävts av arbete och uppoffringar för att bosätta sig i Finland och få sin utkomst här.  

Min superkraft  

Jag har en förmåga att få människor att njuta av att skriva och att hitta poeten i sig själva. Det tycker jag är mycket trevligt och bra.  

Hej, mitt namn är Leena. Jag arbetar som guide på Konstmuseet Ateneum. På Ateneum finns fantastiskt intressanta konstverk. Mitt arbete går ut på att berätta om utställningarnas konstverk för besökare. Vi ser på konstverken och reflekterar över dem tillsammans.  

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

Mitt eget favoritkonstverk är Väinö Blomstedts Francesca. Francesca berör alla sinnen: jag känner doften av vallmon, jag hör lätt musik och brus, jag känner vårluftens vibrationer och ser ett drömskt landskap.  

Min superkraft  

Min superkraft är nyfikenheten, för den hjälper mig att hitta nya platser och tankar.  

Mitt namn är Antti, jag är konsthistoriker och en vän av konst, och jag har redan i flera år arbetat som museiguide. De platser där det är mest troligt att du hittar mig förutom i mitt eget hem eller på konstmuseerna Ateneum och Sinebrychoff, är på något bibliotek – ett nytt bibliotekskort har alltid varit det första jag har skaffat mig när jag har flyttat till en ny stad.  

Om man när jag gick i femman hade frågat mig på Järnvägstorget i Helsingfors: ”Gissa i vilkendera av de två byggnaderna du kommer att arbeta om 20 år, på Ateneum söder om torget eller på Nationalteatern på norra sidan?” skulle jag utan tvekan ha pekat mot norr. Även om mitt yrke senare inte fanns på teatern, har jag under min museikarriär fått göra dramatiserade rundturer i historiska dräkter, vilket jag njuter mycket av. Och visst är ju en helt ”vanlig” visning där man ska leda åhörarnas och åskådarnas uppmärksamhet också ett slags uppträdande.  

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

I samband med mina senaste guidningsuppdrag har jag fått lära mig om olika trycktekniker, framför allt metallgrafikens djuptrycksmetoder. Jag märker emellertid att det för mig mest gripande fortfarande finns i träsnitt. Jag tänker på hur tryckstocken tillverkas: hur konstnären bearbetar den, vad man inte vill se i det slutliga arbetet: områden man hoppas ska förbli vita. Collianders änglar är en fin serie av ett klassiskt motiv som gjorts med traditionella metoder. De ser ut som uppenbarelser som har materialiserats i en blinkning, som fallna från himlen, även om bearbetningen har krävt otaliga timmars arbete av en hand skicklig på repetitiv rörelse.  

Min superkraft  

Min superkraft är hängivenhet! Om jag blir riktigt hängiven av något kan jag börja läsa om det eller söka mera information i dagar, så att jag nästan glömmer bort att äta och till och med att sova. Superkraften har en baksida. Kraften för med sig ett stort ansvar, det vet till och med Spindelmannen. När det gäller mig är jag ansvarig för att också ta vara på mig själv: jag måste se till att åtminstone sova och inta mina dagliga måltider.  

Jag är snäppet över 40, humanist och tre barns mor. Jag har studerat konsthistoria och arbetar som konstguide på museer samt som natur- och historieguide i skärgården. Mitt jobb är härligt! Jag älskar målarkonst, böcker, foton, historia, museer, lopptorg, bibliotek, havet, skogen och steniga stränder. Jag kopplar bäst av när jag krafsar min hund bakom öronen och på magen, eller då jag blickar långt ut mot horisonten. Jag tycker också mycket om att skriva, pladdra, sjunga, dansa och att diskutera med människor. Jag engagerar mig lätt och är nyfiken på att lära mig nya saker.  

Mitt favoritkonstverk i Konstmuseet Ateneums samlingar 

Mitt favoritkonstverk i Ateneums samlingar är Hugo Simbergs ”Mot kväll”. Jag beundrade Simbergs konst redan som liten flicka. Den här målningen föreställer konstnärens egen, redan gamle far med sitt barnbarn i ett landskap färgat av kvällssolen. För mig känns verket rofyllt, varmt och ömt, samtidigt som där finns en något vemodig emotionell laddning som får mig att stanna upp och reflektera över generationskedjan, kärleken och döden.  

Min superkraft  

Min superkraft är leendet.