Från landskap till modern
Werner Holmberg: Landsväg i Tavastland (En het sommardag), 1860
Målningen levandegör hur resandet kunde gå till för 150 år sedan. Färden med häst och vagn är nog skakig och skumpande, eller hur? Solen steker och dammet yr. Hur länge ska de färdas innan de är framme? Målningen framhäver den täta och orörda skogen gentemot vilken människan och den av henne röjda vägen ter sig rätt små.
Målningen är en harmonisk helhet och skildrar ett förbiilande ögonblick. Som brukligt var på den tiden vandrade Holmberg omkring i naturen och gjorde noggranna studier. Efteråt återvände han till ateljén för att sammanfoga skisserna och intrycken till ett färdigt konstverk.
Werner Holmberg var den förste finländske konstnären som rönte uppskattning i utlandet. På Holmbergs tid var Düsseldorf konstens medelpunkt och Holmberg studerade och arbetade där under hela sin konstnärsbana, vilken tyvärr inte blev lång. Han dog i lungsot endast 29 år gammal.
Albert Edelfelt: Drottning Blanka, 1877 (Sal 17)
I sagan om Drottning Blanka av Zacharias Topelius sjunger Blanka för sin son om hans kommande brud, prinsessan Margareta av Danmark. I målningen med samma namn är det ett skimmer av silke och glitter av smycken, och allt med fotografisk noggrannhet. Även om man inte känner till berättelsen förmedlar tavlan det viktigaste: en älskande mors kärlek till sitt barn.
På 1800-talet förväntades konstnärerna måla historiska tavlor. Man önskade att den begåvade Edelfelt skulle utmärka sig som en skildrare av Finlands förflutna. Den blott 22-årige konstnären lyckades så väl med sin omsorgsfullt utförda målning Drottning Blanka att den antogs till den berömda Parissalongen. Edelfelt blev mycket uppskattad som konstnär både hemma och utomlands och han lyckades få omvärlden att uppmärksamma den finländska kulturen. Finlands paviljong på Världsutställningen 1900 är ett exempel på vad Edelfelt kunde åstadkomma.
Akseli Gallen-Kallela: Kullervo förbannande 1899, (Sal 16)
Utforska de olika element som ingår i målningen. Stanna upp och beundra den höstliga naturen, de glöden i de blodröda rönnbären och molnformationerna som stiger upp bakom de skogklädda höjderna. Ser du korna som betar i bakgrunden och den trogna hunden som nosar på smörgåsen som ramlat ner.
Huvudpersonen på målningen är Kullervo, den tragiska hjälten i Kalevala, som vuxit upp föräldralös och illa behandlad. Målningen skildrar det ögonblick då Kullervo upptäcker att han blivit utsatt för ett grymt skämt. Ilmarinens husfru har bakat in en sten i herdens matsäckssmörgås, som gör att bladet bryts av på Kullervos kniv, det enda minne han har av sin far. Vilka känslor vittnar Kullervos kroppsställning och uttryck om?
Kullervo, Kalervon poika,/katselevi veitsyttänsä,/itse päätyi itkemähän./Sanan virkkoi, noin nimesi:/”Yks’ oli veitsi veikkoutta,/yksi rauta rakkautta,/isän saamoa eloa,/vanhemman varustamata;/senki katkaisin kivehen,/karahutin kalliohon,/leipähän pahan emännän,/pahan vaimon paistamahan! (Kalevala, Runo 33, säkeet 87–98)
Hugo Simberg: Sårad ängel, 1903 (Sal 13, stora salen)
Den sårade ängeln har bevarat sin hemlighet i över hundra år. Konstnären ville själv inte förklara innehållet i målningen, men senare har den tolkats på otaliga sätt. Kanske består hemligheten däri att konstverket appellerar till känslorna och sporrar oss alla att fundera och tolka den själva.
Verket har väckt beundran ända sedan den visades första gången på Ateneums höstutställning 1903. Simberg beskrev det uppmärksammade mottagande som verket fick i ett brev till systern Blenda på följande sätt: “Till och med Edelfelt sade mig angenäma saker.” I en publikomröstning 2006 utsågs Ateneums mest älskade verk Sårad ängel till Finlands nationalmålning.
Yrjö Ollila: Vallflicka, 1915 (Sal 12)
Titta på Vallflickan och övriga verk runt omkring den. De är allihopa färgsprakande. Människorna, djuren och naturen är jämbördiga element, alla lika viktiga i bilden. I många av målningarna tycks alla regnbågens färger vara representerade.
I början av 1900-talet fick konsten ett nytt uttryck, färgen och formen befriades. Vallflickans klara färger och breda penselföring är bekant från det franska ljusmåleriet, impressionismen. Ollila blev lärde i likhet med sina konstnärskamrater känna de nya konstriktningarna genom att åka på studieresor till Frankrike.
Greta Hällfors-Sipilä: Johanneskyrkan, 1918 (Sal 10)
På den här tavlan verkar allting vara i rörelse och lite snett och vint. De klargröna och gulprickiga björkarna böjer sig för vinden. Även kyrktornen kränger glatt. Greta Hällfors-Sipilä var musikvän och vän med allt nytt. Kanske du kan höra jazzrytmerna när du tittar på konstverket?
För Greta Hällfors-Sipilä var stadslandskapet och det moderna sättet att leva något som hon kände till och tyckte om. Hon bodde i Femkanten i Helsingfors. Gatorna däromkring, vyer från hemmets fönster och hemmasamkväm är återkommande motiv i hennes verk. Greta Hällfors-Sipilä var också modern i sin konst. Hon inspirerades av det ryska avantgardet som hon lärde känna i sin hemstad Helsingfors genom utställningen av rysk avantgardekonst på Salon Strindberg 1916.