Grafik- och teckningssamlingar

Japanska träsnitt. Bild: Finlands Nationalgalleri / Henri Tuomi

Konstmuseet Ateneum har landets största och mest omfattande samling av finländsk konstgrafik från slutet av 1800-talet till våra dagar. Nutidsgrafiken representeras på Ateneum av konstgrafiker som inlett sin offentliga verksamhet före 1960. Yngre konstnärers verk återfinns på Museet för nutidskonst Kiasma.

Dessutom omfattar Ateneums samling ett representativt urval nordisk och europeisk grafik. Den största enskilda samlingen består av japanska träsnitt.

Museets digra samling av teckningar, teckningsskisser, akvareller och skissblock täcker väl den finländska konstens historia från Alexander Lauréus (1783–1823) till våra dagar och är utomordentligt viktig för den finländska konstforskningen. Ett mindre urval utländsk teckningskonst ingår även.

Grafiksamlingar

Det första konstgrafiska verket i vårt land, Akseli Gallen-Kallelas Dödens blomma (1895), fick museet omgående av konstnären själv. Från och med år 1900 började man förvärva verk av den finländska konstgrafikens banbrytare. I dag är t.ex. Gallen-Kallelas, Albert Edelfelts och Hugo Simbergs grafiska produktioner nästan fulltaligt representerade på museet.

Utökningen av samlingen mattades av på 1910- och 20-talen. Det andra uppsvinget inom finländsk grafik inföll på 1930-talet, och det syntes också i form av ökade grafikinköp. Från och med 1950-talet utgjorde den inhemska grafiken en betydande andel av museets årliga konstinköp.

De nyaste stora bidragen till samlingarna har kommit via donationer. År 2001 donerade konstgrafikern Aune Mikkonen hela sin produktion till museet. Av Helmi Kuusis arvingar fick museet år 2003 motta omkring hundra grafikblad och drygt tvåhundra skissböcker. Konstgrafikern Lea Ignatius verk var också donerade till Ateneums samlingar i samband med utställningen år 2003. Ett avsevärt bidrag till samlingen av modern europeisk grafik kom i form av en donation av Ester och Jalo Sihtolas konststiftelse år 2001. Även internationellt betydande är Rolando och Siv Pieraccinis donationssamling år 2008, med över 600 blad av italienska 1900-talets grafik.

Ateneums grafiksamlings konstnärer är bl.a. Lauri Ahlgrén, Tuomas von Boehm, Pierre Bonnard, Georges Braque, Marc Chagall, Ina Colliander, Albert Edelfelt, James Ensor, Akseli Gallen-Kallela, Paul Gauguin, Simo Hannula, Pentti Kaskipuro, Pentti Lumikangas, Henri Matisse, Ernst Mether-Borgström, Edvard Munch, Teuvo-Pentti Pakkala, Pablo Picasso, Tuulikki Pietilä, Ulla Rantanen, Hugo Simberg, Ellen Thesleff, Henri de Toulouse-Lautrec och Eduard Wiiralt.

Japanska träsnitt

Finlands Nationalgalleriets samlingar innehåller allt som allt omkring 900 japanska träsnitt. Merparten av dem hör till Antells samlingar, till vilka de förvärvades 1908 i Adolf Weigels antikvariat i Leipzig. Förmedlare var Jean Poirot, lektor i franska vid Helsingfors universitet. Han bad antikvariatet sända ett urval ukiyo-e-träsnitt till Finland. Försändelsen innehöll träsnitt i buntar och långa rullar, inalles över 650 arbeten. Antellska delegationen köpte dem alla för 1581 mark. Verken deponerades i Konstmuseet Ateneum.

Samlingen innerhåller huvudsakligen träsnitt med teatermotiv av Kunisada (Toyokuni II), den kanske mest produktiva träsnittskonstnären av dem alla. Verken ger en god bild av hans produktion. År 1985 gav museet ut en vetenskaplig katalog över sin Kunisadasamling. Bland de träsnitt man förvärvat av Weigel fanns också arbeten av Harunobu, Hiroshige, Hokusai, Toyokuni och Utamaro.

Den japanska samlingen kompletterades först 1994, då museet köpte ett fyrtiotal träsnitt ur en privatsamling. Verken hör till Osakaskolan och består av teatermotiv. De flesta är utförda av Hirosada, skolans mest produktiva konstnär. År 1998 donerade den japanske samlaren Tadashi Goino 150 träsnitt till museet, bland dem några verkliga pärlor.

Verk ur träsnittssamlingen var utställda i Ateneum år 2000 i utställningen Körsbärsträdets doft. Då utkom även en publikation som behandlar träsnittskonsten under Edoperioden i Japan.

Japanska träsnittsamlinges konstnärer är Ashiyuki, Harunobu, Hirosada, Hiroshige, Hokusai, Kiyonagai, Kunisada, Kuniyoshi, Toyokuni I och Utamaro.

Teckningssamlingar

Konstmuseet Ateneums stora samling av inhemsk teckningskonst har huvudsakligen utökats med större helheter som man fått i donation eller köpt av konstnärernas arvingar. Det första väsentliga förvärvet omfattade närmare 300 tusch- och blyertsteckningar av R. W. Ekman. Samlingen auktionerades ut i Åbo 1873, kort efter konstnärens död. Med detta inköp skapades grunden för teckningssamlingens inköpspolitik, och museet tog som sin uppgift att deponera det finländska bildkonstarvet. Året därpå donerade K. E. Janssons far drygt hundra stycken av sin tidigt döde sons blyertsteckningar.

År 1875 köpte man 180 teckningar, huvudsakligen landskap och stadsbilder, ur Magnus von Wrights kvarlåtenskap. Alla Werner Holmbergs akvareller, teckningar och skissböcker, inalles över 250 arbeten, är inköpta 1890 av konstnärens änka, tillsammans med ett drygt hundratal teckningar av P. A. Kruskopf som tidigare tillhört Holmberg. Ofta har man fått en konstnärs tecknings- och skisskvarlåtenskap i form av en komplett helhet, till exempel Eero Järnefelts 55 skissböcker som konstnärens ättlingar donerade till museet 1993.

Ateneums samling på flera hundra skissböcker innehåller material som är synnerligen värdefullt för konstforskningen.

Ateneums teckningssamlings konstnärer är bl.a. Fanny Churberg, Albert Edelfelt, R.W. Ekman, Magnus Enckell, A.W. Finch, Akseli Gallen-Kallela, Werner Holmberg, K.E. Jansson, Eero Järnefelt, Oscar Kleineh, Alexander Lauréus, Kauko Lehtinen, Henri Matisse, Otto Mäkilä, Tapani Raittila, Ilja Repin, Hugo Simberg, Venny Soldan-Brofeldt, Louis Sparre, Maria Wiik och bröderna von Wright.

Finlands Nationalgalleriets nättjänst Konstsamlingar erbjuder information om konstverk och konstnärer i Ateneums teckningssamling.

Pressmeddelande

Ateneums vinter 2019–2020 fokuserar på Helene Schjerfbecks resor och konstnärernas Ruovesi

Ateneums program vintern 2019–2020 har ändrats. På Ateneums tredje våning visas 22.11.2019–26.1.2020 utställningarna Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck och Konstnärernas Ruovesi. Utställningarna förenas av platsens betydelse för konstnärernas produktion. Avvikelsen från tidigare angett program är att utställningen Iconic Works flyttas till…

Läs mera
På Instagram