Natalia Goncharova

Natalia Goncharova: Skördepolyptyk: Fågel Fenix, detalj (1911). Tretjakovgalleriet. © Tretjakovgalleriet

Natalia Goncharova (1881–1962) är känd som en av den ryska avantgardekonstens centralgestalter som inspirerade såväl ryska som västeuropeiska experimentella konstnärer. Utställningen omfattar ett stort urval av konstnärens arbeten från 1900-talets fyra första decennier. Innan utställningen kommer till Ateneum visas den på Tate Modern i London och Palazzo Strozzi i Florens.

Fem fakta om Goncharova

PLATS: TREDJE VÅNINGEN

Natalia Goncharovas (sv. Natalja Gontjarova) modiga och innovativa produktion gjorde intryck på hennes samtida och överskred de för 1900-talet typiska gränserna mellan olika konstformer. Utställningen tar fasta på konstnärens mest innovativa period från början av 1900-talet till 1920-talet, då hon inspirerade såväl ryska som västeuropeiska experimentella konstnärer. I utställningen ingår över hundra verk, däribland en stor mängd målningar, men också illustrationer, dräkter, scenografiska skisser och balettmaterial. Nästan alla verk på utställningen visas i Finland för första gången.

Inspirationen till Goncharovas omfattande konstnärliga produktion kom såväl från folkkonsten som från religiösa ikoner. Hennes konst var också kontroversiell: Goncharova kunde samtidigt uppträda med målat ansikte i en gatuperformance i Moskva och skapa religiös konst på inspiration av gamla ikoner. Utöver bildkonst planerade Goncharova dräkter och sceninredning till Sergei Djaghilevs berömda ryska balett och dräkter för modehus i både Moskva och Paris, hon deltog i avantgardistiska filmer och gjorde illustrationer till experimentella dikter.

I utställningen visas också Tarja Ervastis ljuskonstverk Teman i Gyllene tuppen (Le Coq d’or), 2020. Nikolaj Rimsky-Korsakovs komposition Gyllene tuppen framfördes 1914 i Paris som en operabalett med koreografi av Michail Fokin och scenografi och dräkter av Natalja Gontjarova. I ljuskonstverket ser vi teman från Gontjarovas scenmålningar i tredje akten med ljussättning i Sergej Djagilevs anda.

Utställningen är ett samarbete mellan Konstmuseet Ateneum i Helsingfors, Tate Modern i London och Fondazione Palazzo Strozzi i Florens, tillsammans med Tretjakovgalleriet. Kuratorer för utställningen är intendent Timo Huusko från Konstmuseet Ateneum, utställningschef Matthew Gale från Tate Modern och kuratorn för internationell konst Natalia Sidlina från Tate Modern.

Läs mer från utställningens pressmeddelandet

 

Natalia Goncharova: Skördepolyptyk: Fågel Fenix (1911). Tretjakovgalleriet. © Tretjakovgalleriet

Visste du detta om Natalia Goncharova?

Avantgardets drottning

Under 1900-talets ingång var Moskva en av världens mest intressanta konststäder. Natalia Goncharova utsågs till det ryska avantgardets* förgrundsgestalt redan före andra konstnärskollegor genom att hon vid 32-års ålder arrangerade en enorm separatutställning i Moskva år 1913. Konstnärskollegor som Kazimir Malevich, Marc Chagall eller Wassily Kandinsky blev kända först senare. Den ambitiösa utställningen var den första soloutställningen av en rysk avantgardekonstnär – som dessutom faktiskt var kvinna.

* Avantgarde betyder experimentell konst som bryter mot tidens vedertagna strömningar.

Tillbaka till toppen

Natalia Goncharova: Fruktsamhetens gudom (1909–1910)

Natalia Goncharova: Fruktsamhetens gudom (1909–1910). Tretjakovgalleriet. © Tretjakovgalleriet

En modig rebell

Natalia Goncharova var en betydelsefull förnyare av bildkonst, mode och balett, som inte lät sig hindras av könsroller eller gränsdragningar mellan olika konstformer. Samtida kritiker blev emellertid uppretade, framför allt i samband med en utställning som arrangerades 1910, men också av den kvinnliga konstnärens sätt att återge den nakna kroppen. Utställningens nakenmålningar, t.ex. Fruktsamhetens gudom (1909–1910) beslagtogs av polisen. Konstnären anklagades för att ställa ut ”korrumperade” verk. I dag ägs verken av Tretjakovs galleri i Moskva och visas på Ateneums utställning.

Tillbaka till toppen

Natalia Goncharova: Fåglar och blommor, skiss till ett mönster (1925–1928). Tretjakovgalleriet. © Tretjakovgalleriet

Teaterns förnyare

År 1914 blev Natalia Goncharova internationellt känd då hon designade kostymerna och scenografin till Sergei Diaghilevs ryska balett. Senare svarade hon också för kostymerna och scenografin till kompositören Igor Stravinskys baletter Eldfågeln och Les Noces. I sitt arbete med teater tog Goncharova starkt intryck från den ryska folkkonsten. Konstnären fortsatte med sitt teaterengagemang under hela sin karriär. På utställningen visas dräkter som hon designade och skisser till sceninredningar samt upptagningar från balettföreställningar.

Tillbaka till toppen

Natalia Goncharova: Cyklist (1913)

Natalia Goncharova: Cyklist (1913). Ryska museet. © Ryska museet 2019.

”Alltismens” föregångare

Natalia Goncharova utvecklade en ny strömning inom den abstrakta konsten, rayonismen, tillsammans med sin kompanjon Mikhail Larionov. Strömningen utgick ifrån kubismen och futurismen: med termen rayonism avses en återgivning av den strålning som utgår från olika föremål. Goncharovas entusiasm baserade sig också på vetskapen om radiovågornas och röntgenstrålarnas existens. ”Alltism” är en träffande beskrivning på Goncharovas mångsidiga produktion: utöver målningar, kostymer och sceninredningar gjorde hon performancer, illustrerade experimentella dikter och deltog i en avantgardisk film.

Tillbaka till toppen

Natalia Goncharova: Bönder som plockar äpplen (1911). Tretjakovgalleriet. © Tretjakovgalleriet

En förenare av intryck från öst och väst

År 1913 konstaterade Natalia Goncharova: ”Väst har visat mig en sak: allt som är väsentligt där kommer från öst”.

Förutom rayonismen utvecklade Natalia Goncharova och Mikhail Larionov också konstströmningen neoprimitivism. Målarstilen kombinerade modernismen i väst med former från den ryska folkkonsten. I de neoprimitivistiska verken kunde det finnas element från tryckta, ryska bilder, så kallade luboker, från ikonmåleri och reklamskyltar. Med sin mångsidiga produktion har Natalia Goncharova inspirerat experimentella konstnärer såväl i Ryssland som i Västeuropa.

Tillbaka till toppen

Pressmeddelande

Finlands Nationalgalleri stänger konstmuseerna Ateneum, Kiasma och Sinebrychoff för att förhindra coronavirusets spridning

  I enlighet med Statsrådets linjedragning den 16 mars 2020 stängs konstmuseerna Ateneum, Kiasma och Sinebrychoff från och med den 17 mars 2020 för att förhindra coronavirusets spridning. Alla evenemang på museerna ställs in fram till den 30 april 2020. Museerna öppnas på nytt…

Läs mera