Klassiker på turné 2017

Helene Schjerfbeck: Konvalescenten, 1888. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen

Ateneums mest älskade klassiker– Helene Schjerfbecks Konvalescenten (1888) och Eero Järnefelts Trälar under penningen / Sved (1893) – firade jubileumsåret Finland 100 med en turné till elva finländska konstmuseer.

Se turnésidorna

Från och med februari 2017 visade Konvalescenten i Ålands konstmuseum i Mariehamn, Tammerfors konstmuseum, K.H.Renlunds museum – Mellersta Österbottens landskapsmuseum i Karleby, Kemi konstmuseum, Samemuseet Siida i Enare och i Raumo konstmuseum. Sved visades i Åbo konstmuseum, Tavastehus konstmuseum, Villmanstrands konstmuseum, Onni – Joensuu konstmuseum och Jyväskylä konstmuseum. Verken flyttade i nämnd ordning mellan museerna och visade i ungefär en månads tid på varje plats.

Helene Schjerfbeck: Konvalescenten (1888)

Verket är målat i byn St. Yves i Cornwall, England. Schjerfbeck besökte regionen i två repriser i slutet av 1880-talet. Samma år målningen blev färdig ställdes den ut i Salongen i Paris med titeln Première verdure, första grönskan. Sjuka barn var ett ofta återkommande motiv i den tidens konst, men Schjerfbecks verk talar lika mycket om hur livskraften återvänder. Penselföringen är livfull och Schjerfbecks sätt att gestalta ljuset närmar sig impressionismen. Målningen fick också goda recensioner i Paris. Även om mottagandet i hemlandet till en början var konfliktfyllt – verket ansågs rentav för realistiskt – köpte Finska Konstföreningen Konvalescenten som därigenom kom till Ateneums samlingar.

Eero Järnefelt: Trälar under penningen / Sved (1893)

Genom sved, det vill säga genom att bränna träd, röjdes bördig odlingsmark. Lantarbetarnas tunga arbete i Savolax målade Järnefelt delvis ute på platsen där sveden pågick, men allt eftersom arbetet framskred använde han sig också av fotografier som han hade tagit av modellerna och landskapet. De realistiska och naturalistiska strömningarna som rådde på konstfältet i Europa nådde också Finland. Järnefelt koncentrerade sig i huvudsak på inhemska motiv av vilka detta verk är det mest kända, och det hör till den finska guldålderns ikoner. Målningen vädjar till folks känslor och redan när målningen hade blivit färdig väckte den diskussioner om den fattiga befolkningens rättigheter.

Pressmeddelande

Marja Sakari blir ny museichef för Konstmuseet Ateneum

Filosofie doktor Marja Sakari blir museichef efter att ha varit intendent för de växlande utställningarna på Museet för nutidskonst Kiasma. Hon tar över som museichef för Konstmuseet Ateneum 3.12.2018. Finlands Nationalgalleris styrelse sökte en museichef med kunnande inom såväl konsthistoria som konstmuseumsbranschen både offentligt…

Läs mera
På Instagram