Museibesökets för- och efterfest

Besöksförberedelser och uppgifter efter besöket

Bästa lärare!

Tack för att du planerar ett besök på Ateneum eller för att du redan har varit hos oss. I vårt material finns förslag till diskussionsteman och uppgifter i anslutning till ett museibesök eller en temaguidning. Ateneums team för publikarbete tar också gärna emot nya idéer för sådant här arbete.

För en del uppgifter anger vi en viss målgrupp eller årskurs för vilken uppgiften är bäst anpassad. Uppgifterna är listade så att materialet i de första uppgifterna tidsmässigt är de minst krävande och ”lättast”, medan de sedan blir alltmera tidsödande och kräver mera förberedelser. Tidsangivelserna är riktgivande.

Innehåll:

A. Förfest: Förberedelse inför museibesöket
Diskussionsteman och förberedelseförslag

B. Efterfest: Efter museibesöket, uppgifter som kan göras i skolan
Allmänna uppgifter

Fortsättningsuppgifter speciellt i anslutning till temaguidningarna

A. Förfest: Förberedelser inför museibesöket

Här har vi samlat några allmänna frågor och uppvärmningsövningar som det är skäl att gå igenom före det guidade besöket.

Läraren kan besöka museet på förhand. Nationalgalleriet har ett specialerbjudande för lärare, ett årskort (28 €) som förutom i Ateneum också gäller i Museets för nutidskonst Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. Det nationella museikortet kan också vara ett bra köp för den som ofta går på museum. Skolorna kan ha glädje av bildkorten i Ateneums Konstkortpacke samt av Idéhäftet. Kortpacken (60 kort med bilder på konstverk inklusive idéhäfte) kan också köpas i museets webbshop.

Diskussionsteman och förberedelseförslag

Vad är ett museum?
Diskutera vad ni vet om museer, museernas ändamål, museernas brokiga mångfald. Vad är ett intressant museum?

Vad betyder konst?

Vad är Konstmuseet Ateneum och vad är Nationalgalleriet?
(också som informationssökningsuppgift)

Anvisningar inför museibesök.

Bli bekant med bilderna.
Sök upp bilder av konstverk redan i skolan i temaguidningens bildcocktail på webben och diskutera dem. Ni kommer att se åtminstone en del av verken under besöket.

Skolmiljön och bilderna.
Fundera över hurdana bilder ni har i skolan och i er närmiljö. Finns det något konstverk i ert eget klassrum, i aulan, i närheten?

Vad minns du? Audioguideuppgift
Rekommendation: från årskurs 3. På Ateneums webbplats finns audioguider för samlingsutställningen på finska, svenska, engelska, ryska och lättförstådd finska, teckenspråk samt beskrivningar. Studera först ett av ljudguidens konstverk och diskutera vad som pågår i bilden, vilka detaljer där finns; vad får du för uppfattning om stämningen och motivet? Lyssna sedan på vad audioguiden berättar om verket och diskutera: hittar ni nu något nytt i bilden? Kan också användas i språkundervisningen som hörförståelseuppgift.

B. Efterfest: efter museibesöket, uppgifter att göra senare i skolan

Allmänna uppgifter

Sök efter verk på webben.
Uppgift:
Efter besöket kan ni gå tillbaka till temaguidningens bildcocktail på guidningarnas webbsidor. Finns där nu några bekanta verk? Minns du något speciellt verk? Samtliga verk ingår i Konstmuseet Ateneums samlingar. Om du blev speciellt intresserad av ett visst konstverk hittar du närmare uppgifter om det om du söker på museets webbsidor under adressen samlingar.fng.fi. Man kan söka endera på konstnärens eller på konstverkets namn. Också på sidorna Google Art Project finns Ateneums verk för närmare granskning. Sök uppgifter och berätta för de övriga i gruppen vad du hittar.
Målgrupp: Från årskurs 4, BK, A1.

Sagoberättande.
Uppgift:
Från bildcocktailen på Ateneums webbsidor väljer ni ett verk som är mera bekant nu än före museibesöket. Uppgiften fortsätter så att ni först granskar bilden av verket under tystnad. Sedan börjar berättandet: Eleverna får i tur och ordning (helst i spontan ordning) lägga en mening till berättelsen. Den som fungerar som skrivare skriver ner meningarna på ett papper eller på dator. När berättelsen enligt alla deltagare är färdig läser någon upp den högt. Avsluta med att diskutera om ni nu ser på konstverket med andra ögon.
Variation: Sagoberättandet kan också gå till så att alla först ser på bilden i lugn och ro och sedan skriver en liten dikt eller ett tänkespråk om den. Efter det görs en berättelse enligt beskrivningen ovan. När den gemensamma berättelsen är färdig och har lästs upp, läser var och en också upp sin egen dikt eller sitt tänkespråk. Avsluta med diskussion.
Målgrupp: Alla årskurser, BK, A1.

Vi improviserar ett verk! Kroppslig övning, individuellt och i grupp.
Tid
: 15–75 minuter, övningen kan fortsätta med en tilläggsuppgift.
Materialbehov: AV-apparatur för att se på bilder av konstverk eller utskrivna bilder. Bilder som kan laddas ner eller skrivas ut.
Uppgift: Vi försöker minnas vad vi upplevde i konstmuseet genom diskussion och ser igen en gång på de bilder gruppen såg under den guidade turen. Läraren väljer tillsammans med eleverna ut verk som eleverna försöker imitera genom att själva t.ex. ställa sig så som personerna på målningen: försök så gott det går inta samma ställningar som personerna på bilden med beaktande av avstånd och miner. Övningen kan fortsätta med improvisation av scener ”just före eller efter”; ta med ljud och rörelse och diskutera hur situationen strax innan skulle ha kunnat se ut och vad som händer härnäst.
Fortsättning på föregående med bilder: Eleverna fotograferar varandras versioner av verket exempelvis med tabletter och fotografierna photoshoppas med kamerans program. Bilderna kan till exempel göras svartvita, behandlas så att de ser ut som målningar eller som ett äldre fotografi. För uppgiften kan man också använda rekvisita och för fotosekvensen kan man bygga upp en studio till exempel i bildkonstklassen. Uppgiften förutsätter ändå inte fotografering, utan tonvikten ska i högre grad ligga på improvisation.
Målgrupp: Alla årskurser. BK.

Lyssna och teckna. Teckningsuppgift, individuell övning.
Tid:
15–75 minuter.
Materialbehov: Teckningsmaterial, papper. Bilder som kan laddas ner och skrivas ut.
Uppgift: Det gäller att göra en bild efter diktamen, d.v.s. att läraren väljer ut en bild och beskriver den långsamt och så detaljerat som möjligt för eleverna. Eleverna tecknar ned sin egen version medan de lyssnar. Till slut tittar alla tillsammans på teckningarna och jämför dem, och läraren visar också den ursprungliga bilden för gruppen. Vill man arbeta längre kan eleverna fortsätta med att till exempel måla sin teckning.
Förberedelser: Läraren väljer och skriver ut en bild från Ateneums undervisningsmaterial. För att minimera elevernas uppfattning om eller minne av konstverket är det viktigt att det inte har ingått i gruppens temaguidning.
Målgrupp: Alla årskurser, BK.

Inre monologer
Uppgift: Skriv ner dina inre monologer utgående från en bild: fantasier, en berättelse, dikt, dialog – vad du vill, utan censur. Ni får t.ex. fem minuter på er. Uppföljning till exempel så att var och en streckar under det som de anser viktigast i sin text. Läs upp understreckningarna och diskutera dem.
Målgrupp: A1 och BK, årskurserna 3-6, 7-9.

I egna världar. Kollageuppgift, individuellt
Tid
: 1–3 lektioner.
Materialbehov: Utskrivna färgbilder på A4, akvarellpapper A3, olika pennor och/eller vattenfärger, målartillbehör, papperslim. Bilder som kan laddas ned och skrivas ut.
Uppgift: Varje elev i gruppen får en utskrift av ett konstverk som ingår i Ateneums samlingar. Diskutera tillsammans vilket verk det är fråga om och vad bilden föreställer – vem har gjort det, vad kan ha inspirerat till att konstverket skapades osv. Avsikten med uppgiften är att bearbeta och fortsätta på konstbilden; eleven fortsätter bearbetningen genom att teckna eller måla sitt eget motiv utgående från den utskrivna bilden och å andra sidan så att bilden ingår i elevens eget arbete.
Förberedelser: Läraren skriver ut olika bilder av konstverk från Ateneums guidningsmaterial. Alternativt kan alla elever utgå från samma verk, och då får varje elev en utskrift av samma bild.
Genomförande: Eleverna väljer och klipper ut ett område från originalet; det kan t.ex. vara en intressant form, ett färgområde eller en detalj. Det valda stället klipps ut i önskat format och placeras på A3-akvarellpappret. Bilden kan limmas på pappret genast eller först då eleven har fått sin teckning eller målning färdig. Eleven bestämmer själva var urklippet ska placeras på pappret och hur bilden kompletteras. Urklippet kan bli helt synligt i det slutliga arbetet men det kan också bearbetas (eleven kan t.ex. måla på urklippet).
Efter avslutat arbete diskuterar gruppen de färdiga bildernas innehåll och då kan eleverna sätta ord på de val de har gjort under arbetets gång.
Målgrupp: Alla åldersklasser.

Övning i att skriva olika slags texter
Uppgift: Studera bilden av ett konstverk i lugn och ro. Du kan sedan välja om du vill vara reporter, göra en reklam, vara poet, skriva ett politiskt tal, en nekrolog eller en sångtext, kanske skriver du ett kärleksbrev eller en anteckning i dagboken? Gå in i den roll du valt och producera en text baserad på bilden. Använd modigt den stil och det ordförråd som passar i den text du valt.
Uppföljning: En frivillig i gruppen läser upp sin text (eller alla läser upp sin egen text).
Målgrupp: A1, klasserna (3–6) 7–9.

Bild blir serier
Uppgift: Vi gör en bild som ska bli en rörlig seriebild, en rörelse, genom att använda gruppmedlemmarnas kroppsrörelser. Vad har hänt före bilden och vad händer i bilden och efter den? Varje grupp får fundera ut ett händelseförlopp och hur det framställs, och sedan presentera sin serie för de andra.
Variation, BK: Vi skriver ut en bild på papper och delar ut den åt eleverna. Vi gör en tredelad seriestripp med valbar teknik så, att konstverket finns i den mittersta rutan. Hitta på en möjlig dialog. Av de färdiga serierna kan ni göra en liten utställning.
Variation: Bilden blir ljud. Av bilden görs ett ljudlandskap. Ljuden bildas av föremål som finns till hands och av människor: t.ex. mummel, prassel, gnolande. Var modiga och använd era kroppar och det omgivande rummet! Gruppen kan öva sin ljudvärld så att de andra grupperna inte hör. Sedan får alla höra ljudvärlden med slutna ögon. Uppföljning genom diskussion.
Målgrupp: A1, BK, alla åldersklasser. I mindre grupper.

Egen utställning
Uppgift:
Diskutera vad ni har sett på utställningen. Hur var konstverken placerade i rummet? Vilken information fanns det om dem och hur? Gör sedan en utställning av foton ni själva har tagit eller av konstkort / andra bilder. Visa utställningen också för andra grupper.
Målgrupp: Alla årskurser, BK, A1.

Vad händer härnäst? Bildkollage, i mindre grupper
Tid: 2–4 lektioner.
Materialbehov: färgutskrifter A4, akvarellpapper A3, olika slags pennor och/eller vattenfärger, målartillbehör, sax, papperslim. Bilder som kan laddas ned och skrivas ut.
Uppgift: Eleverna arbetar med bilder av konstverk i mindre grupper. Avsikten med uppgiften är att hitta på en s.k. fortsättningsbild till något utvalt verk. Eleverna funderar t.ex. över vad bildens personer eller djur skulle kunna göra härnäst och hur det skulle kunna beskrivas i en bild. Bilden som valts fungerar som utgångspunkt och som material: från bilden klipper eleverna ut en person, ett djur, en detalj eller en del av landskapet, och kring den utklippta detaljen ritar eller målar eleverna en ny omgivning. Eleverna lär sig begreppet kollage – ett kollage är ett verk som består av olika delar eller material.
Exempel: Eleverna väljer tillsammans med läraren Hugo Simbergs målning Sårad ängel. Eleverna klipper ut figurerna, pojkarna och ängeln, från bakgrunden och hittar tillsammans på en ny miljö där figurerna sätts in. Läraren kan hjälpa eleverna i fantasiprocessen genom att ställa frågor: Vad händer i konstverket? Vad tror ni kunde hända härnäst, vart är pojkarna på väg med ängeln? Vad händer sedan?
Förberedelser:
Läraren väljer tillsammans med eleverna ett verk som presenterades i museet och i skolan förs en djupare diskussion kring temat. Verket kan också vara ett sådant som inte ingick i den guidade turen. Uppgiften görs i grupper om ca tre elever och läraren skriver ut det valda konstverket i formatet A4 för varje elevgrupp.
Arbetet: Eleverna gör ett grupparbete där de planerar en ny bild på vilken de utklippta figurerna/delarna sätts in. Gruppernas färdiga arbeten kan jämföras sinsemellan eftersom alla grupper har använt samma verk i sina kollage; de bearbetade bilderna är troligen ändå mycket olika, men alla har haft samma utgångspunkt med de utklippta figurerna. För de minsta kan ett arbete med ”pappersdockor” också ge uppslag till olika lekar och berättelser.
Målgrupp: Alla årskurser.

Röda trådar
Informationssökning och en presentation med bild och text i mindmap-stil, arbete i mindre grupper.
Tid: 2–4 lektioner.
Materialbehov: Rit- och skrivmaterial, kartong, papper av formatet A3 eller minneslappar, utskrivna bilder av konstverk (A5). Bilder som kan laddas ned och skrivas ut.
Bakgrund: Det finns olika orsaker och bakgrundsfaktorer bakom varje konstverks födelse: kanske har beställaren fått framföra önskemål om vad det ska föreställa, eller kanske har konstnären velat kommentera eller bearbeta ett fenomen i samhället eller till och med provocera allmänheten med ett annorlunda uttryckssätt. I samtidskonsten är det vanligt att konstnärerna reagerar snabbt på händelser i samhället i sina verk, men också förr kunde konstnärerna reagera på samma sätt. För flera årtionden sedan fick många konstverk mycket omstridda mottaganden av konstpubliken även om innehållet i just de verken idag inte nödvändigtvis väcker sensation på samma sätt.
Uppgift: Eleverna arbetar i mindre grupper och varje grupp väljer ett verk från Ateneums guidningsmaterial. Bakgrunden till varför verket kom till diskuteras. Bilderna skrivs ut och gruppen börjar knyta ”röda trådar” kring dem: Vad avbildas i konstverket? Vilka företeelser kan ha lett till att konstverket gjordes eller att temat behandlades? Vilka världshändelser kan vi förknippa med den tidpunkt då verket gjordes; vilka uppfinningar gjordes, vilka politiska händelser var aktuella? Kan de på något sätt kopplas till verket? Hur har de olika samhällsklassernas vardag sett ut i Finland?
Deltagarna i de små grupperna lägger det verk de har valt på ett större bakgrundspapper. Runt bilden börjar de skriva och rita in bakgrundsuppgifter. Eleverna kan rita in ”tankebubblor” där de ritar eller skriver in uppgifter. Man kan också fästa färggranna minneslappar på pappret. Det slutliga arbetet kan till utseendet påminna om en mindmap-karta där de företeelser och upptäckter eleverna har noterat inte bara kopplas till bilden av konstverket utan också till varandra. Alternativt kan uppgiften genomföras som bildförevisning med dataprogram.
Målgrupp: Uppgiften passar för klasserna 5–9 och för gymnasiets och andra stadiets studerande och kan göras som en fortsättning speciellt på temaguidningarna ”Historier inom finsk konst” och ”Förr var det så här – eller var det?”.

SKRÄDDARSYDDA FORTSÄTTNINGSUPPGIFTER FÖR TEMAGUIDNINGARNA

GUIDNINGEN: BILD AV EN PERSON

Selfiekonstnärens stilprov
Tid:
1–2 lektioner.
Materialbehov: Kameror, material för att göra bilder
Uppgift: Studera ett självporträtt som ingår i bildcocktailen. Vilken bild vill konstnären ge av sig själv? Vad berättar bilden för dig? Ta en selfie av dig själv eller måla en bild av ditt ansikte på ett papper med hjälp av en spegel. Häng upp allas bilder på väggen och diskutera dem.
Målgrupp: Åldersrekommendation från årskurs 3. BK

Naturlig bild
Tid:
1–2 lektioner.
Materialbehov: Kameror.
Uppgift: Låt ditt par ta 5–10 foton av dig i någon vardaglig situation där du inte alls poserar. Av bilderna väljer båda den intressantaste, en som berättar något om dig själv eller där du ser naturligast ut. Väljer ni samma bild? Visa bilderna för de andra och berätta varför det här var din egen favoritbild.
Målgrupp: Åldersrekommendation från årskurs 3. KB, A1.

Bilden skriver ett brev
Tid:
1 lektion
Uppgift: Individuellt, i par eller i grupp. Välj ett konstverk där det finns en människa från temaguidningarnas bildcocktail på museets webbplats. Den människan vill nu skriva ett meddelande till dig: tankar, ord, en hel dikt eller ett brev. Vad skriver personen? Fundera och skriv i lugn och ro i jag-form. När du är färdig kan du byta bild med ditt par. Uppföljning genom diskussion.
Målgrupp: Åldersrekommendation från årskurs 3. BK, A1.

SÄGNER OCH MYTER: GUIDNINGEN KALEVALA, FOLKLIG TRADITION OCH HISTORIEMÅLERI

Sampo goes wild – maskinunderverk i vår egen tid
Bild- eller tredimensionell uppgift, individuellt eller i mindre grupper.
Tid: 2–4 lektioner.
Materialbehov: Till bilduppgiften behövs material för att teckna eller måla och papper, och för den tredimensionella uppgiften modellera, kartong, trästickor, återvinningsmaterial, tidningsurklipp mm.
Uppgift: Kalevala är berättelsernas skattkista; människorna har en trollkraft, berättelsens personer förvandlas och Sampo, den märkliga maskinen, trollar fram salt, säd och pengar ur sitt inre. Pengar har varit viktiga genom hela mänsklighetens historia, men varför malde Sampo också säd och salt? Vem gjorde Sampo, och vilket annat beskrivande namn hade detta magiska föremål?
Eleverna ska uppfinna dagens Sampo, det vill säga maskiner som kan tillverka något mycket viktigt och önskat. Eller kunde dagens Sampo vara en onödig pryl som tillverkar något man använder en enda gång och som snabbt blir onödigt? En hurdan Sampo skulle man behöva i ödemarken? Eller under en stadssemester? Försök komma på idéer tillsammans och uppfinn prototyper av nya magiska maskiner endera genom att teckna eller bygga tredimensionellt.
Målgrupp: årskurserna 4–9 och gymnasiets och andra stadiets studerande.

Kampanjaffisch
Tid:
1–2 lektioner.
Materialbehov: Nätkontakt, material för att göra bilder.
Uppgift: Sök upp bilden på Akseli Gallen-Kallelas målning Kullervos förbannelse i Ateneums bildcocktail för Kalevalaguidningarna. Det är en målning med intensiv stämning. Kullervo godkänner inte den orättvisa han anser att han blivit utsatt för. Kullervos höjda näve är ett känt visuellt tecken till exempel i demonstrationer. Demonstranten styrker sitt påstående och befäster sitt budskap genom att banka med näven i luften.
Fundera över händelser och teman under den senaste tiden som du själv tycker är viktiga. Vill du själv ta ställning till något? Gör någon orättvisa i världen dig arg? Fundera också över om raseri ibland är oundvikligt? Vad får dig att bli arg? Vilken betydelse kan hat ha för samhället? Har Kullervo drag av terrorism?
Välj ett verk ur Ateneums samlingar med Kalevalamotiv och låna stilen, bildmotivet, färgvärlden och formspråket därifrån. Gör en kampanjaffisch med ett aktuellt tema som du själv tycker är viktigt. Lägg också till en text, till exempel ett slagord som talar för din sak.
Målgrupp: årskurserna 7–9 samt gymnasiets och andra stadiets studerande.

En berättelse som tatuering
Tid
: 1–2 lektioner.
Materialbehov: Material för att göra bilder, nätkontakt.
Uppgift: Planera (teckna eller måla) din egen tatuering, en bild som baserar sig på en händelse eller person eller mytisk berättelse från Kalevala. Vad vill du att bilden ska förmedla? Välj motivet så att det på något sätt är viktigt för dig. Fundera över var du skulle placera tatueringen.
Målgrupp: Årskurserna 7–9 samt gymnasiets och andra stadiets studerande.

Namn från Kalevala och andra myter i Finland av i dag
Tid
: 1–2 lektioner.
Uppgift: Kalevala och de mytiska berättelserna kan vi fortfarande se i finska namn. Många personer, försäkringsbolag, banker, stadsdelar, gator och produkter har fått sina namn från Kalevala eller från mytologin.
1. Fundera på vilka namn på personer, platser, företag eller produkter ni känner till med namn från Kalevala (eller från internationella myter).
2. Planera en produkt för den utländska marknaden som kan marknadsföras eller som man kan göra reklam för med motiv från Kalevala (eller annan mytologi). Beskriv vad det är för produkt och ge den ett namn som hänvisar till Kalevala (eller annan mytologi) och gör en reklam för produkten där ni använder er av Kalevalas värld (eller den mytologiska värld ni valt) som effekt.
Målgrupp: Årskurserna 7–9 samt gymnasiets och andra stadiets studerande. BK, A1.

Mitt eget styrkedjur
Tid:
1–2 lektioner.
Uppgift: Studera bilden av Akseli Gallen-Kallelas målning Lemminkäinens moder på Ateneums webbplats. En svan glider ljudlöst fram på det svarta vattnet. Tuonelas svan är ett exempel på de mytiska djuren i Kalevala. Djuren har en central roll i myter, föreställningar och berättelser på olika håll i världen. Svanmotivet kan man stöta på till exempel i antikens berättelser när överguden Zeus närmar sig den badande Leda i en svans skepnad. Svanen anses allmänt vara en symbol för skönhet och renhet. Djur förknippas med många olika betydelser, ett djur kan framställas som ett hotfullt rovdjur eller som en trogen följeslagare. Djuret är en bra symbol och genom att avbilda djur kan man samtidigt beskriva mänskliga känslor och karaktärsdrag; ibland förvandlas sagornas människor rentav till djur.
Välj ett djur som symboliskt berättar något om dig själv. Gör en silhuett av djuret som du tycker liknar dig. Betona de egenskaper och drag hos djuret som du själv tycker är viktiga symboler. Förklara vilka allmänna föreställningar, myter och/eller berättelser som förknippas med djuret. Samla ihop silhuetterna. Känner ni igen varandra i era bilder? Fundera över vilket förhållande djuren har till varandra.
Målgrupp: Årskurserna 7–9 samt gymnasiets och andra stadiets studerande. KU, A1.

KONSTNÄREN I SIN EGEN MILJÖ: NATUREN OCH STADEN

Om jag vore ett landskap.
Tid:
1–2 lektioner.
Materialbehov: Material för att göra bilder, skrivmaterial.
Uppgift: Tänk på landskap du såg i museet – endera bara natur eller en byggd miljö. Ni kan bläddra igenom temaguidningens bildcocktail för att skärpa minnet. Om du vore ett landskap – hur skulle det se ut? Beskriv med ord eller måla.
Målgrupp: Alla årskurser. BK, A1.