En stor oljemålning av Pekka Halonen donerades till Ateneum

Konstmuseet Ateneum, som hör till Finlands Nationalgalleri, har av en privat donator fått ta emot Pekka Halonens målning Vattenbäraren (1911). Ateneum fick uppgift om donationen i slutet av augusti, och verket kommer att ställas ut i museet tisdagen den 5 september. Målningen kommer att visas i utställningen Historier inom finsk konst i salen Nya vindar fram till söndagen den 1 oktober 2017.

”Donationen av Pekka Halonens målning Vattenbäraren är som handling betydelsefull. Det påminner oss om hur vår nationella konstsamling byggs upp – och alltid har byggts upp – tillsammans med privata donatorer”, säger museichef Susanna Pettersson.

Genom donationen finns totalt 80 verk av Pekka Halonen nu i Ateneums samlingar. Halonen är främst känd för sina vintermotiv och Vattenbäraren berikar Halonensamlingen med ett nytt tema och bidrar till att ge en mera heltäckande bild av konstnärens färggranna produktion från 1910-talet. Målningen har visats tidigare i Ateneums stora Pekka Halonenutställning 2008. Utöver vinterlandskapen hör Kantelespelare (1892), Vägröjare i Karelen (1900), Vid vaken (1900) och Tomater (1913) till Halonens (1865–1933) mest kända verk.

Ateneums intendent och expert på Halonens konst, FD Anna-Maria von Bonsdorff, står vid konstverket och berättar om det på utställningen Historier inom finsk konst torsdagen den 7 september kl. 12–12.30. Med museets inträdesbiljett eller museikort.

Målningens ljusa färger beskriver konstnärsgemenskapens vardag i Tusby

Verket som är målat i ljusa färger återger Pekka Halonens äldsta dotter Anni när hon hämtar vatten med en blå kanna. Flickan som är omgiven av försommarens klara grönska poserar för sin far barfota, klädd i en blå klänning. Anni fick ofta stå modell för sin far och är på den här bilden 13 år gammal.

Pekka och Maija Halonen bosatte sig med sin familj i Tusby 1898. De lät senare bygga en ateljébostad i stock åt sig på en smal udde vid stranden av Tusby träsk med fantastisk vy i alla riktningar. För en landskapsmålare var det här en hjärtesak.

På 1910-talet hade Pekka Halonens färgpalett blivit klarare och penselföringen modigare i enlighet med tidens strömningar. Stämningen i målningen återspeglar den lyckliga tiden i Tusby tillsammans med konstnärssamhällets andra familjer: Aho, Sibelius och Järnefelt. Gemenskapen, samvaron och de blomstrande köksträdgårdarna bildade en miljö som inspirerade konstnärerna till att också skapa ny konst. Vid sidan av vinterlandskap och sanka stränder började man måla motiv från färgmättade och somriga trädgårdar.